Bete i vinterland

På vintern söker renen skydd och bete i skogslandet i öster. Foto:Carl Johan Utsi

Renen

Renen har anpassat sig till de kraftigt varierande förhållandena i norra delen av Skandinavien genom att vandra mellan olika betesområden i takt med årstiderna.

Renarna är hjortdjur som lever i flock i norra Sverige. Den art som finns i norra Skandinavien kallas tundra-ren. Det finns mellan 225 000 - 280 000 renar i Sverige. Antalet varierar i cykler från år till år. Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Tjuren/sarven och kon/vajan fäller sina horn varje år. Stora horn ger status i flocken. En hanren kan samla ett 'harem' på 25–30 vajor som han uppvaktar.

Renen är anpassad till klimatet. Pälsen är mycket tät med hår som isolerar väl. Klövarna är stora nog att springa på snön och gräva genom snön efter lavar. Djuren blir 85–120 cm höga. Som jämförelse är älgen ungefär dubbelt så hög och väger fem–sex gånger mer. Efter brunsten fäller hanrenarna sina horn. Honrenarna behåller sina horn till våren. Hanrenarna är starka och bra på att gräva sig genom snön med sina klövar. Eftersom vajorna har hornen kvar kan de jaga undan sarvarna från de bästa betesplatserna.

I maj söker sig honrenarna till fjälls för att kalva. Kalven följer henne under sitt första år, tills renkon får en ny kalv. Sommartid äter renarna upp sig rejält för att klara vintern. Renägaren slaktar ofta en del av hanrenarna på hösten före brunsten, när de är som kraftigast. Klicka på länken "Renskötselåret" så får du följa med på ett renskötselår.

Renen är inte bara köttproducent för samerna. Av renen får man också slöjdmaterial som horn, skinn och senor. Klicka på länken "Att ta tillvara en ren" här till höger så får du veta mer.

Renskötselrätten

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna "fått" av staten. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Användbart djur

Genom historien har renen använts som lockdjur, packdjur och dragdjur. Man har jagat den, tämjt den, mjölkat den, ätit den och gjort kläder av päls och skinn. Senor kan bli tråd och tarmar kan bli korvskinn. Renens magar har använts som förvaringskärl.