Jakt
I Sverige finns drygt 300 000 aktiva jägare som varje år skjuter cirka 100 000 älgar. För samerna har jakten ett stort värde som binäring.
Det är svårt att beräkna värdet av jakten. För Torsten Jonsson (se artikel Med jakten som levebröd här intill) och andra samer som är beroende av jakten och fisket är värdet av varje skjuten älg mycket påtagligt. Men det går också att beräkna värdet i ett större perspektiv.
Värdet brukar delas upp i två delar, dels köttvärdet som det fällda viltet representerar, dels rekreationsvärdet av jakten som fritidssysselsättning – det vill säga vad jägaren är beredd att betala för själva jaktutövandet.
Jaktens beräknade värde
Ett exempel på hur värdet kan beräknas enligt ovanstående ”formel” har tagits fram av Svenska Jägareförbundet och gäller för 1997. 1997 fälldes 94 300 älgar. Med en medelvikt på 135 kg (slaktvikt) och ett köttpris på 35 kronor ( från slakteriet) blir det samlade köttvärdet cirka 445 miljoner kronor. Tidigare beräkningar, gjorda vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå i slutet av 80-talet, beräknade rekreationsvärdet för älg till 60 procent av det totala jaktvärdet. Det innebär att jaktvärdet för älg skulle kunna uppskattas till närmare 1,1 miljarder kronor.
Även friskvård
Till detta kan också läggas det som kan kallas ”friskvårdsvärde”, det vill säga att många vistas i skog och mark med jakten som huvudsaklig drivkraft, vilket har positiva effekter på både individ och samhälle.
Detta är ingen samhällsekonomisk analys som tar hänsyn till, exempelvis, kostnader för viltskador på skog och gröda samt trafikolyckor. Inte heller jaktutövningens påverkan på sysselsättning, produktion och försäljning av varor och tjänster. I kalkylen ska också läggas viltets värde för den biologiska mångfalden.