Hur Per Larson förlorade fiskesjön

Eftersom samerna följde sina renhjordar mellan betena kunde de inte bevaka sina marker året runt och många fick se hur deras gamla skatteland togs över av inflyttade nybyggare. Skattelanden låg för det mesta i anslutning till fiskevatten och dessa var begärliga för nybyggarna. Särskilt under de första åren i lappmarken var nybyggaren beroende av fisket.
Begärliga var också de vallar där samerna höll sina renhjordar under sommaren och hösten då renarna mjölkades. Renhjordens tramp och spillning gjorde att vallarna fick frodig vegetation.

Per Larson
Samen Per Larson hade tillsammans med sina söner skatteland vid sjön Lappträsket (Tjaktjejaur) i Arvidsjaurs socken. På 1760-talet hade Per Larson försökt få det inregistrerat som nybygge, men myndigheterna hade inte godkänt det. År 1769 fick en nybyggare tillstånd att slå sig ned vid sjön, vilket samerna trots protester inte kunde förhindra. Myndigheterna ansåg att nybyggarens husbehovsjakt och fiske inte skulle konkurrera ut samerna.

Fiskeintrång
Året därpå kom ytterligare en nybyggare till Lappträsket. Samma år klagade Per Larson och hans söner till hovrätten på att nybyggaren gjort intrång i fisket och rätten konstaterade att så varit fallet. Rätten fastslog att nybyggaren endast skulle få använda en enda notvarp och böta om han överskred detta.

Kvarnbygge
Tre år senare vände sig samerna åter till tinget. Nybyggarna hade överträtt sina fiskegränser och dessutom börjat bygga en kvarn i Lappträskbäcken, så att inte fisken kunde ta sig fram. Nybyggarna ålades i rätten att riva kvarnen. Vid nästa års ting stämde Per Larsson åter nybyggarna vid tinget. De hade inte rivit kvarnen och dessutom förstört hans fiskegarn. Åter fick han rätt emot nybyggarna.

Rättegångar
Sedan avlöste rättegångarna varandra under åren, men i fortsättningen blev det nybyggarna som segrade. Visserligen höll rätten fortfarande på samernas fiskerätt, men när det gällde kvarnbygget fick nybyggarna tilllåtelse att låta den vara kvar.

Vattensänkning
År 1785 fick nybyggarna dessutom tillstånd att fördjupa Lappträskbäcken, för att sänka vattennivån i sjön. På så sätt skulle de utöka ängsmarken. När samerna opponerade sig gav myndigheterna dem visserligen rätt, utdikningen skulle förstöra fisket, men det ansågs som viktigare att jordbruket utvecklades. Myndigheterna hänvisade Per Larson till andra fiskevatten på hans skatteland. Mycket riktigt försämrades fisket. Lappträsket som hade varit det bästa fiskevattnet på skattelandet blev fattig på fisk och samerna blev tvungna att flytta sitt huvudviste från Lappträsk.

Reportage

Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Språk

Ljus framtid för samiskan enligt professorn

2019-09-24
- På 50-talet sa man att sydsamiskan skulle dö ut om femtio år. Ser man på situationen idag är det en helt annan situation...
Historia

Arkeologisk undersökning av Lappatäckten i Järvsö

2019-09-23
Sockenlappen Nils Andersson bodde i en stuga i skogen utanför Järvsö med sin familj. Efter Nils och hans hustrus död för n...
Sápmi

"Vad är typisk samisk mat?"

2019-09-06
Marja Thomasson-Ek som driver företaget som har som mål att kunderna ska få smak både av, för och på Sápmi. Hon får ofta f...
x-Språk

Språkbad är ett populärt sätt att lära sig ett språk

2019-08-19
Intresset är stort och nya generationer tillkommer ständigt." Jag tror inte att vi tänkte att språkbaden skulle bli så pop...