Underlag för lektionsplanering - Att vara same åk 1-3
Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 1-3 och kan kopplas till ämnena musik, svenska och historia samt de övergripande mål och riktlinjer som finns för grundskolan i läroplanen (Lgr11) angående urfolket samerna. Skolans mål är att ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått;
- kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
- kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia
Eleverna får kunskap om var Sápmi ligger geografiskt, lära sig om det samiska språket, om jojken och lite om hur det är att vara same, att ha en samisk identitet. Eleverna kommer i lektionsupplägget få lyssna till intervjuer samt lyssna till jojk som beskriver olika personer. Eleverna kommer också att få reflektera via frågor och diskussion och rita sina intryck.
Förberedelser: Innan lektionen kan läraren besöka sidan “Fatta Sápmi” och tittat på Samisk närvaro i läroplanen, finns det? . Läraren kan också förbereda sig med att se filmen Sápmi/sameland (http://www.samer.se/sameland).
Koppling till centralt innehåll i historia (samhällsorienterade ämnen, musik, bild och svenska åk 1-3
| Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan | Citerat ur centralt innehåll | Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom: |
|
Att leva tillsammans (SO) |
“Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer. “Att flytta inom ett land och mellan länder”. |
Genom t.ex. faktafilmer och berättelser om sagor och sägner från den samiska kulturen får eleverna kunskap om samernas tidigare levnadssätt som nomader. Eleverna får kunskap om Sápmi och samerna, ett folk i fyra länder. Eleverna ökar därmed sin kunskap och förståelse för samer som urfolk och minoritet. |
|
Att leva i närområdet (SO) |
”Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.” |
Att prata om Sápmis geografi, samiska språket och uppmärksamma hur samerna levde förr och hur man lever nu. Genom tex ta del av bilder/ filmer/intervjuer/ faktatexter får eleverna reflektera över hur samer levde förr och nu. |
|
Att leva i världen (SO) |
“Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. “ |
Eleverna får kunskap om den samiska kulturen utvecklats, från ett samhälle baserat på jakt till dagens samhälle. |
|
Musicerande och musikskapande (MU) |
“Sång och spel i olika former” | Eleverna får lyssna på olika jojkar och reflekterar över vad jojk är och vad jojken berättar. |
|
Bildframställning (BL) |
“Framställning av berättande bilder” | Eleverna får rita sina intryck och framställa bilder i ämnet samisk identitet. |
|
Tala lyssna och samtala (SV) |
“att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer” “berättande i olika kulturer” |
Eleverna får lyssna till intervjuer, jojk samt sagor och sägner från den samiska kulturen och får möjlighet att återberätta/diskutera/reflekter om de som eleverna hört. |
|
Berättande texter och sakprosatexter (SV) |
“Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn” “Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen” |
Eleverna får lära sig om samer och Sápmi genom att se på film och lyssna till fakta i ämnet. Eleverna får lyssna till jojk och poetiska texter samt lyssna till berättande texter samt sagor och sägner kopplat till samernas liv förr i världen. Eleverna får en ökad förståelse för andra folk och kulturer. |
Koppling till kunskapskrav
| Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i ämnena historia, musik, bild och svenska i slutet på årskurs 3 |
|
SO.Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven kan ge orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. SO.Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. SO.Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. SO.Eleven kan också beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. SO.Eleven kan ta del av information från olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. SV.Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar och information i enkla former av faktatexter. BL. Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. (Kunskapskrav åk 6) MU.Eleven kan föra ett enkla resonemang om eget och andras musicerande. (Kunskapsskrav åk6) |
Förslag på undervisningsupplägg - Att vara same åk 1-3
| Start, hur börjar lektionen? |
Presentera ämnet för eleverna. Introduktionsfilm: Se filmen Sápmi-Sameland. 4 min |
| Elev- och läraraktiviteter |
Läs högt och visa bild:
Frågor att diskutera i klassen efteråt: Var bodde de här två barnen? Vad hette de och hur gamla var de? Hur verkar det vara att vara same? Vad äter samer? Vad har samiska barn för intressen? Kunde de tala samiska? Hade de renar? Vad vill de bli när de blir stora? Vad var annorlunda mot er vardag?
Titta på filmen intro till jojk: Hur beskrev han att det var att jojka? Var det svårt att förstå det han berättade? Hur tyckte ni att det lät när han jojkade? Se 3 jojkklipp: 1. -Randi, 2.-Daniel, bästa vännen. Vad hade hänt Daniel? Hur hade jojken hjälpt Jon Henrik? 3. -Irene, Hon kommer från Sárivuoma, en sameby i norra Sverige. I jojken så hör man hennes namn och platsen hon kommer ifrån. Hur tycker ni att hon verkar vara i sin personlighet om man lyssnar på melodin? Tänk om du skulle ha en egen jojk som beskriver dig, vilka ord tror du att du hade haft med i jojken, ge exempel på tre ord som beskriver dig? |
| Avslut |
Rita: Eleverna får rita en same på ett A4 blad och sedan måla med färgpennor. Eleverna kan måla den känsla och de intryck de har fått via intervjuerna och via jojken. Skriv 3 ord som beskriver den personen på bilden. |
| Extrauppgift |
Lyssna på samiska sagor vid t.ex fruktstunden. Frågor efter att ha lyssnat: Lek:Rävhagen |
| Arbete utanför lektionstid |
Läxa kan vara: Har du sett ett samiskt barnprogram? Titta på Hejolojla. Lek:Rävhagen |
| Material |
Introduktionsfilm: Läs för eleverna intervju med två samiska barn:
Informationsfilm om jojken. http://www.samer.se/3738 Samiska artister som jojkar: 2.Jon Henrik Fjällgren med Daniels jojk: http://www.samer.se/3749 3.Sofia Jannok med jojken: Irene http://www.samer.se/3744 Till lektionen behövs även A4 ritark samt färgpennor till eleverna. |
| Extramaterial |
Hejolojla. Samiskt barnprogram svt.play Samisk saga att lyssna till: Bortbytingen Saga i 5 delar att lyssna på (10 min/avsnitt). Elsa i sajvokungens rike. Lek Rävhagen: |
| Uppföljning och dokumentation | Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling? |
Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Ansvarig för denna lektionsplanering: samer.se i samarbete med Marit Sikku Trägårdh, grundskolelärare/förstelärare i samiska, Sameskolstyrelsen.
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av: Drugge utbildning AB
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se