Björnen
Till exempel kunde man utse den som skulle döda björnen med hjälp av trumman och bestämma om det var rätt tillfälle eller om man skulle vänta. En lyckad jakt ledde till en stor religiös fest. Under den tid festen varade skulle män och kvinnor leva åtskiljda utan något sexuellt umgänge - det kunde vara flera dagar. Allt kött åts upp vid detta tillfälle och fick inte sparas till senare. Vissa delar av björnköttet var männens och andra delar var avsedda för kvinnorna. Kvinnorna, som klätt sig fina, fick endast se på jägarna och de hundar som deltagit i jakten genom en mässingsring och med det ena ögat. Man undvek också att komma nära björnen. Det var kvinnans uppgift att avsluta festen genom att skuta prick på björnskinnet med förbundna ögon. Om den kvinna som först träffade skinnet sade man att hennes man skulle döda nästa björn eller att hon skulle gifta sig med en skicklig björnjägare.
Björnens ben samlades
Alla björnens ben samlades ihop och begravdes i samma ordning som de suttit i björnens kropp. Inget ben fick skadas eller försvinna och den hund som lyckades stjäla ett av dem fick böta med sitt eget. Sedan begravdes björnen så som man begravde en människa: i en klippskreva eller i jorden täckt med näver, kvistar och stenar så inget djur kunde komma åt graven. Björnen tänktes genom riterna föras tillbaka till den värld den kom ifrån och man hoppades att den där skulle berätta hur väl den blivit behandlad och sända nya björnar till samerna.
Noa-namn
När björnen skulle jagas kallade man den inte vid dess vanliga namn, utan den fick andra namn så kallade noa-namn, som till exempel pälsgubben. Även alla andra termer som hade med björnen att göra byttes ut. Som till exempel termer för björnens kroppsdelar, redskapen man slaktade och styckade björnen med och så vidare. Så kallades till exempel björnens öga för naestie, stjärna, under riterna. På så sätt talade man om björnen, nästan som på ett eget språk, just under björnjakt och fest.
Björnmyten
Till riterna hör en myt som är känd långt utanför samiskt område i olika varianter. Varifrån den kommer eller hur gammal den är kan ingen säga. Det berättas att en flicka levde tillsammans med sina tre bröder. De var inte snälla mot henne utan hon fördrevs ut i ödemarken där hon föll ner i ett björnide. Björnen som fanns i idet tog henne till hustru och paret fick en son som växte upp till en man. Paret åldrades och björnen bestämde sig för att låta sin hustrus bröder göra slut på honom. Hans hustrus protester hjälpte inte han lät bröderna se sitt spår i snön och lät dem inringa sig. När det var dags frågade han sin hustru om alla bröder varit lika elaka. Hustrun svarade att de yngsta varit mildare och du gick björnen ut ur idet och lät den yngste brodern skjuta honom. När björnen var tillredd och kokades kom sonen hem. Han förstod vilken björn man skjutit och krävde sin lott. Först nekade bröderna men när sonen började väcka björnen till liv i grytan där den koktes gav de honom hans del.
Enligt de samer som berättade myten gav björnen alla instruktioner till kvinnan hur björnen skulle behandlas för att allt skulle gå rätt till och samerna inte skulle bli utsatta för björnsläktets vrede utan tvärtom skulle björnjakten gå med lätthet och björnarna skulle låta sig dödas. I myten finns små detaljer som återspeglas och dramatiseras i de riterna som utfördes vid festen.
Idag utförs inte björnriter som de en gång gjorde men än i dag har björnen många olika namn på samiska. I början av 1900-talet intervjuades en kvinna som hade minnen från en björnceremoni som firats i enkel form.