Sametinget i Sverige

Sametingets inrättande innebär ett slags erkännande av samerna som ett eget folk. Först 2011 omnämns samerna som ett folk i Sveriges grundlag. Enligt sametingslagen är Sametingets främsta uppgift "att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige". De politiska företrädarna väljs av röstberättigade samer i sametingsval vart fjärde år. Ledamöterna är 31 till antalet och de sammanträder tre gånger per år i plenum. Mellan plenum är det styrelsen som ansvarar för den ekonomiska förvaltningen, bereder ärenden och verkställer plenums beslut. Sametinget har numera även nämnder som arbetar med sakfrågorna.

Sametingets verksamhet styrs av riksdag och regering genom lagar, förordningar och anslagsbeslut. Som statlig myndighet måste Sametinget följa riktlinjerna i det regleringsbrev som regeringen beslutar om varje år. I regleringsbrevet beskrivs mål för olika verksamhetsgrenar, och vad Sametinget måste återrapportera efter årets slut. Rennäringsfrågorna och andra samiska näringsfrågor behandlas på näringsdepartementet medan övriga samiska frågor finns på kulturdepartementet.

Arbetsuppgifterna spänner över vitt skilda områden som samiskt näringsliv, rennäring, rovdjursfrågor, landsbygdsutveckling, samhällsplanering, miljö och klimat, utbildning och forskning, främjande av samiska kulturyttringar och traditionell kunskap, kulturarvsfrågor, samiskt bibliotek, information om samer, samiskt språkarbete, gränslöst samiskt samarbete, mänskliga rättigheter, minoritetsfrågor och internationella urfolksfrågor. 2007 blev Sametinget central förvaltningsmyndighet för rennäringen. Sametinget övertog då arbetsuppgifter från Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Sametingets kansli finns på fyra orter. Huvudkansliet ligger i Kiruna, men det finns även kontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. På kansliet arbetar ett femtiotal statsanställda tjänstemän. Den högsta tjänstemannen är kanslichefen som anställs av Sametingets styrelse.